s med avtalsparten, avkomlingen eller långivaren, att parten inte ska överlåta sinrättighet vidare alltså att avtala om ett överlåtelseförbud. Men begränsar detta den friaöverlåtbarheten Vad händer om avtalsparter väljer att överlåta rättigheterna i strid medöverlåtelseförbudDe nyss nämnda frågorna har varit omdebatterade.2 På senare tid har även Högstadomstolen (HD) haft anledning att göra inspel i debatten genom en rad avgöranden däravtalade överlåtelseförbud har förekommit.3 Trots detta anses rättsläget för avtaladeöverlåtelseförbud vara förenat med oklarheter. 41.2ProblembeskrivningDet finns i regel inget hinder mot att avtala om överlåtelseförbud. Ur en obligationsrättslig synpunkt är de alltså i allmänhet giltiga. Avtalade överlåtelseförbud ger dock123Jfr justitierådet Lindskogs tillägg för egen del i NJA 2009 s 570 (s 583 ff).Se särskilt Forssell (1976).NJA 2015 s 1040; NJA 2016 s 51; NJA 2016 s 288; NJA 2017 s 550; NJA 2021 s 622; NJA 2021 s709.4 Se bl a NJA 2017 s 289; Andrews (2022) s 372 ff; Munukka (2016) s 285 ff; Persson (2019) s 12ff; Sjöman (2018) s 66 ff; Strömgren Zackariasson (2021) s 251 ff.1upphov till principkonflikter och en rad sakrättsliga frågeställningar samt vissa skadeståndsrättsliga. Vad gäller principkonflikter handlar det främst om var avtalsfrihetenslutar och den fria överlåtbarheten av rättigheter börjar. Om inte avtalsfriheten tyglasskulle nämligen avtalade överlåtelseförbud kunna omintetgöra principen om rättighetersfria överlåtbarhet.De sakrättsliga frågeställningarna uppkommer i anledning av denna principkonflikt. Iallmänhet kan det beskrivas så att avtalade överlåtelseförbud ger upphov till olika typerav tredjemanskonflikter. Alltså konflikter mellan den som uppställer ett överlåtelseförbud och antingen:1) den som har förvärvat den rättighet som omfattas av förbudet; eller2) borgenärskollektivet för den som

r om sakrättsligverkan. 127 Sedan betonade HD betydelsen av omsättningsintresset och menade att[en ordning där villkoret utan vidare följer med egendomen vid försäljning kanske i flera led [uppenbart skulle hämma den fria omsättningen.128 Härtycks HD särskilt ha betonat problematiken med fortlevnad som rättsföljd.129Vidare menade domstolen att konsekvensen av en ordning med fortlevnad skulle124125126127128129NJA 2017 s 289 p 8.NJA 2017 s 289 p 8.NJA 2017 s 289 p 12.NJA 2017 s 289 p 11. Se om NJA 1981 s 897 och NJA 1990 s 18 i avsnitt 4.4.3.1 nedan.NJA 2017 s 289 p 12. Mindre grammatisk ändring.Jfr Strömgren Zackariasson (2021) s 257 f.37vara svår att överblicka. Slutligen fann HD därför att det saknades anledning attavvika från utgångspunkten om enbart obligationsrättslig verkan oavsett ond ellergod tro.130 HD avslog alltså överklagan avseende beslutet att utbjuda fastighetentill försäljning på offentlig auktion.131NJA 2017 s 550, Samägandet och hembudet, handlade om verkan av enhembudsklausul. Bakgrunden var att A hade överlåtit en andel av en fastighet tillX genom ett gåvobrev med villkoret att andelen endast fick säljas fritt efter attsamtliga delägare av fastigheten erbjudits att förvärva andelen. Senare köpte Xytterligare en andel från Y utan något sådant villkor eller förbehåll därom. Xansökte sedan om försäljning på offentlig auktion enligt 6 samäganderättslagen,varvid en tvist uppkom med övriga delägare. HD uttalade härvid attförfogandeinskränkningar i vissa fall ges verkan mot tredjemän, men att detta varett undantag från vad som i allmänhet gäller.132 Här hänvisades till NJA 2017 s289. HD fann att A:s uppställda villkor avseende ena andelen inte kunde ansesutgöra en förfogandeinskränkning avseende den andra andelen förvärvad frånnågon annan. HD beviljade således ansökan.133NJA 2018 s 335, Jordbruksfastigheten i Sorsele, gällde verk

varett undantag från vad som i allmänhet gäller.132 Här hänvisades till NJA 2017 s289. HD fann att A:s uppställda villkor avseende ena andelen inte kunde ansesutgöra en förfogandeinskränkning avseende den andra andelen förvärvad frånnågon annan. HD beviljade således ansökan.133NJA 2018 s 335, Jordbruksfastigheten i Sorsele, gällde verkan av ettöverlåtelseförbud uppställt vid en gåva av fast egendom. Bakgrunden var att Agenom gåva hade överlåtit andelar av en fastighet till X vid olika tillfällen. Viddet senare tillfället var gåvan förenad med ett överlåtelseförbud. X ansökte sedanförsäljning av fastigheten på offentlig auktion enligt 13 lagen (1989:31) omförvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. HD uttalade att [förfogandebegränsningar, bl a överlåtelseförbud, i samband med gåva av fast egendom hargodtagits av rättsordningen åtminstone i vissa fall och är då bindande förmottagaren.134 HD tog sedan upp NJA 2017 s 550 och anförde att denrättsgrundsats som fastslogs där, med hänsyn till omsättningsintresset, även bordegälla i ett fall som målet gällde.135 Alltså gällde överlåtelseförbudet uppställt vidgåvan av den senare andelen inte i förhållande till tidigare förvärvade andelar.Således kunde förvärvaren X få till stånd en offentlig auktion.NJA 2021 s 709 komplimenterar det tidigare avgörandet NJA 2017 s 289 i bemärkelsenatt 2021 års fall behandlar vad som gäller för ett överlåtelseförbud då bådeöverlåtelserna mellan A och B och mellan B och C är benefika. Det rör sig förvisso omolika villkor, men sammantaget ger avgörandena bilden av att det inte spelar någon rollom den senare förvärvaren gör ett benefikt eller oneröst förvärv, fortlevnad tillerkännsändå inte. 2021 års fall komplimenterar även NJA 2017 s 289 i bemärkelsen attresonemangen i 2017 års fall utvecklas i det efterkommande avgörandet.130131132133134135NJA 2017 s

som fastslogs där, med hänsyn till omsättningsintresset, även bordegälla i ett fall som målet gällde.135 Alltså gällde överlåtelseförbudet uppställt vidgåvan av den senare andelen inte i förhållande till tidigare förvärvade andelar.Således kunde förvärvaren X få till stånd en offentlig auktion.NJA 2021 s 709 komplimenterar det tidigare avgörandet NJA 2017 s 289 i bemärkelsenatt 2021 års fall behandlar vad som gäller för ett överlåtelseförbud då bådeöverlåtelserna mellan A och B och mellan B och C är benefika. Det rör sig förvisso omolika villkor, men sammantaget ger avgörandena bilden av att det inte spelar någon rollom den senare förvärvaren gör ett benefikt eller oneröst förvärv, fortlevnad tillerkännsändå inte. 2021 års fall komplimenterar även NJA 2017 s 289 i bemärkelsen attresonemangen i 2017 års fall utvecklas i det efterkommande avgörandet.130131132133134135NJA 2017 s 289 p 1213.NJA 2017 s 289 p 15.NJA 2017 s 550 p 13.NJA 2017 s 550 p 1619.NJA 2018 s 335 p 11.NJA 2018 s 335 p 1516.38Ses NJA 2021 s 709 i ljuset av de tidigare fastighetsrättsliga avgörandena kan detvidare konstateras att den regel som HD uppställde i NJA 2015 s 1040 har en meraallmän räckvidd. Domstolen har gått ifrån att uttala sig om sakrättslig verkan i inskränktbemärkelse då i förhållande till fordringar grundade i ömsesidiga avtal till att uttalasig om sakrättslig verkan i vidare bemärkelse (jfr särskilt NJA 2015 s 1040 p 1114 ochNJA 2017 s 289 p 8). HD:s resonemang i denna fråga verkar av allt att döma ansluta tillden ordning som Karlgren argumenterade för i sitt tillägg till NJA 1949 s 645.136 Detkan även noteras att HD genomgående hänvisar till 1949 års avgörande.Det kan vidare konstateras att HD, istället för sakrättsligt skydd, i NJA 2021 s 709har hänvisat A till möjligheten att tillgripa kontraktsrättsliga lösningar och krävaskadestånd. Detta är et

med hänsyn till omsättningsintresset, även bordegälla i ett fall som målet gällde.135 Alltså gällde överlåtelseförbudet uppställt vidgåvan av den senare andelen inte i förhållande till tidigare förvärvade andelar.Således kunde förvärvaren X få till stånd en offentlig auktion.NJA 2021 s 709 komplimenterar det tidigare avgörandet NJA 2017 s 289 i bemärkelsenatt 2021 års fall behandlar vad som gäller för ett överlåtelseförbud då bådeöverlåtelserna mellan A och B och mellan B och C är benefika. Det rör sig förvisso omolika villkor, men sammantaget ger avgörandena bilden av att det inte spelar någon rollom den senare förvärvaren gör ett benefikt eller oneröst förvärv, fortlevnad tillerkännsändå inte. 2021 års fall komplimenterar även NJA 2017 s 289 i bemärkelsen attresonemangen i 2017 års fall utvecklas i det efterkommande avgörandet.130131132133134135NJA 2017 s 289 p 1213.NJA 2017 s 289 p 15.NJA 2017 s 550 p 13.NJA 2017 s 550 p 1619.NJA 2018 s 335 p 11.NJA 2018 s 335 p 1516.38Ses NJA 2021 s 709 i ljuset av de tidigare fastighetsrättsliga avgörandena kan detvidare konstateras att den regel som HD uppställde i NJA 2015 s 1040 har en meraallmän räckvidd. Domstolen har gått ifrån att uttala sig om sakrättslig verkan i inskränktbemärkelse då i förhållande till fordringar grundade i ömsesidiga avtal till att uttalasig om sakrättslig verkan i vidare bemärkelse (jfr särskilt NJA 2015 s 1040 p 1114 ochNJA 2017 s 289 p 8). HD:s resonemang i denna fråga verkar av allt att döma ansluta tillden ordning som Karlgren argumenterade för i sitt tillägg till NJA 1949 s 645.136 Detkan även noteras att HD genomgående hänvisar till 1949 års avgörande.Det kan vidare konstateras att HD, istället för sakrättsligt skydd, i NJA 2021 s 709har hänvisat A till möjligheten att tillgripa kontraktsrättsliga lösningar och krävaskadestånd. Detta är ett argument om systema

derätter av det slag det var fråga om i måletvar fritt överlåtbara och gjorde i sammanhanget följande uttalande: Enfastighetsägare som vill behålla inflytande över valet av nyttjanderättshavare kanförbehålla sig en samtyckesrätt när han upplåter nyttjanderätten.Munukka anför att uttalandet tyder på att HD menat att fastighetsägaren kunnatbegränsa överlåtbarheten. 142 Enligt min mening är detta knappast en klar slutsats. HD:suttalande kan istället tolkas som att kontraktsrättsliga konstruktioner kan användas föratt ge fastighetsägaren inflytande i frågan. Med hänsyn till denna oklarhet lämnas dettaavgörande utan avseende i den fortsatta framställningen.4.4.4Sammanvägd bedömningSammantaget finns det enligt min mening åtta rättsfall som talar för regeln om attöverlåtelseförbud som utgångspunkt saknar sakrättslig verkan men att undantag kanförekomma. Dessa är NJA 2015 s 1040, NJA 2016 s 51, NJA 2016 s 288, NJA 2017 s289, NJA 2017 s 550, NJA 2018 s 335, NJA 2021 s 622 och NJA 2021 s 709. Emot142Munukka (2016) s 303.42regeln talar möjligen NJA 1993 s 529 och inskrivningsmålen NJA 1981 s 897, NJA1990 s 18 samt NJA 1993 s 468.Redan skillnaden i antal avgöranden talar för regeln. Därtill har HD i NJA 2017 s289 och NJA 2021 s 709 framhållit att inskrivningsrättsliga mål saknar betydelse förmateriell sakrätt.143 Till skillnad från de andra fastighetsrättsliga avgörandena NJA 2017s 289 och NJA 2021 s 709, saknas det vidare principiella uttalanden om sakrättsligverkan av överlåtelseförbud i NJA 1993 s 529. Sammantaget är det därför minuppfattning att regeln är att överlåtelseförbud som utgångspunkt saknar verkan mot nyaförvärvare men att undantag kan förekomma. Denna slutsats ligger i linje med vadKarlgren argumenterade för i sitt tillägg i NJA 1949 s 645 samt anslutande ståndpunkteri doktrin.144 Slutsatsen ligger även i linje med uppfattningarna i doktrin beträffandeinneb

)Walin, G, Millqvist, G Persson, A.H, Panträtt, 4 uppl, Norstedts Juridik AB, 2022(cit: Walin m fl (2022))108Walin,G,Samäganderätt:enstudierörandesamäganderättsanspråkochsamäganderättslagen m.m, 1:2 uppl, Norstedts Juridik AB, 2010 (cit: Walin(2010))Weir, M, Pushing the Envelope of Proprietary Interests: The Nadir of the NumerusClausus Principle, Melbourne University law review, 2015, vol 39 (2), s651679 (cit: Weir (2015))Avgöranden från Högsta domstolenNJA 1915 s 194NJA 1924 s 329NJA 1925 s 80NJA 1932 s 341NJA 1939 s 592NJA 1940 s 297NJA 1949 s 645NJA 1966 s 97NJA 1974 s 376NJA 1981 s 897NJA 1989 s 696NJA 1990 s 18NJA 1990 s 110NJA 1993 s 188NJA 1993 s 468NJA 1993 s 529NJA 1998 s 135NJA 2003 s 303NJA 2005 s 608NJA 2007 s 455NJA 2008 s 733NJA 2009 s 182NJA 2009 s 291NJA 2009 s 570NJA 2011 s 429NJA 2015 s 512NJA 2015 s 899NJA 2015 s 1040NJA 2016 s 288NJA 2016 s 51NJA 2017 s 289NJA 2017 s 550NJA 2018 s 335NJA 2021 s 622NJA 2021 s 709Avgöranden från hovrätterHovrätten för nedre Norrlands dom av den 25 oktober 2022 i mål T 1168-21109